Nyt fra
NOVIR gruppen.

Forår 2011

  

 

 

 

Disse informationer er samlet af

Peter Rodney, NOVIR koordinator

 

Dette nyhedsbrev er trykt på Instituttet for blinde og svagsynede, marts 2011. www.ibos.dk

 

Jeg takker for alle bidragene fra de nordiske synsmedarbejdere.

 


 

Nyt fra Danmark

 

Instituttet for Blinde og Svagsynede:

 

ICFproVIP

Syv institutter under Enviter netværket har siden aug. 2009 arbejdet med at udveksle erfaringer om implementeringen af ICF, WHO´s Internationale klassifikationssystem for funktionsevne, funktionsevnenedsættelse og helbredstilstand, i arbejdet med (re)habilitering af børn og/eller voksne med nedsat syn. Institut for Blinde og Svagsynede, IBOS, i Danmark koordinerer lærings-partnerskabet, der er bevilget under Leonardo, LLP, EU.

 

Udfordringerne har været meget forskelligartede, da der både er små (ca.10 ansatte) og meget store institutter (ca. 3000 ansatte) blandt partnerne. Nogle bruger som IBOS og Royal Visio, NL, mange ressourcer på implementeringen af ICF og andre har næsten ingen ressourcer at bruge af. Kun få udenfor Rehabiliteringscenteret i Plovdiv har hørt om ICF, for i Bulgarien er ICF bogen endnu ikke blevet oversat, osv. Fælles er det dog at implementeringen har givet anledning til at gå vores udredningsprocesser efter med lup og inspirerende diskussioner om hvilke metoder, der fremmer at borgeren er i centrum for sin egen rehabilitering, om helhedsorienteret rehabilitering i praksis, om tværfaglige teams og koordination i udredningen og om hvordan ICF som redskab hjælper os til at tage udgangspunkt i borgerens ønske om deltagelse i familielivet og samfundet frem for i en diagnose.

 

Alle deltagerne har gennemgået et træningsforløb og udviklet et to dages introduktionskursus til ICF, som er blevet testet på institutterne. På vores sidste møde 6.-7. april i Frankrig vil vi diskutere hvordan vi kan arbejde videre med at udvikle ICF og tilhørende IT hjælpemidler yderligere i relation til synsområdet. Vi har i partnerskabet lagt fundamentet til at udvikle et core set, men skal det formaliseres, skal der med tiden kobles forskning på i relation til WHO.

 

For yderligere info om partnerne, research reports, undervisningsforslag og oplæg fra ICFproVIP konferencen på IBOS, se http://icfprovip.enviter.eu/ 

Kontakt: ICFproVIP koordinator Dorthe Marie Degn, IBOS, dmd@ibos.dk

 

Ny uddannelse som zoneterapeut

Anatomi, fysiologi, psykologi og praktisk zoneterapi står på skemaet i den 19 måneders fuldtidsuddannelse til zoneterapeut, som Instituttet for Blinde og Svagsynede nu tilbyder. Uddannelsen er tilrettelagt særligt for personer med nedsat syn og varer derfor også længere end mange private uddannelser.

"Uddannelsen er meget grundig med flere undervisningstimer og mere praktik, og så har vi fokus på, at man lærer ved at lytte og gøre. Derudover er det en fordel, at et fuldtidsstudie giver mulighed for, at man kun skal koncentrere sig om at blive en god behandler," siger uddannelsesleder Trine Gylling Vestergaard.

Instituttet har allerede en massøruddannelse på 19 måneder, som bliver en del af det faglige miljø, som de kommende zoneterapeuter lærer i, og udover praktisk og teoretisk undervisning skal de på studietur, virksomhedsbesøg og i praktik.

Begge uddannelser giver mulighed for fleksibel beskæftigelse, så man kan have et job i det antal timer, der passer. Zoneterapi er en af de mest anerkendte alternative behandlingsformer i dag, og man kan for eksempel få tilskud fra Sygeforsikringen Danmark. Instituttets uddannelse følger kravene til at blive RAB-godkendt som alternativ behandler. Få mere information hos uddannelsesleder Trine Gylling Vestergaard på 39 45 23 28 eller tvg@ibos.dk
 

Neuro Vision Technology på IBOS

Allison Hayes er mobilityinstruktør fra Adelaide i Australien. Hun har arbejdet med rehabilitering af blinde og svagsynede i 25 år og er en af grundlæggerne af Neuro Vision Technology-programmet. ”NVT blev udviklet for 20 år siden i et forsøg på at forbedre rehabiliteringen af hjerneskadede med synsnedsættelse,” fortæller hun. ”Man falder ofte ned mellem to stole, når det drejer sig om hjerneskade kombineret med synsnedsættelse. Det burde være standard praksis, at synet og evt. synsproblemer er tænkt med ind i rehabilitering af hjerneskadede, men sådan er det desværre ikke altid. Der er mange med hjerneskade, hvor man slet ikke ved, om de har problemer med synet, fordi man ikke spørger til det og ikke tjekker det.”

 

Derfor gik Allison og nogle kolleger fra det lokale hjerneskadecenter i gang med at udvikle et træningsprogram, der tog højde for begge dele. ”Programmet blev en stor succes og spredte sig videre til mange andre byer og centre, hvor man arbejdede med de samme problemstillinger, men det eksisterede kun i Australien og sådan var det i mange år. Indtil en af mobilityinstruktørerne en dag præsenterede programmet på en international mobilitykonference. Så opstod der nærmest øjeblikkeligt en meget stor interesse og efterspørgsel.”

 

Kan man bevise rehabilitering videnskabeligt?
Allison og de andre måtte nu i gang med den meget store opgave det var, at udvikle NVT-programmet, så det også kunne bruges i andre lande. Alt vedrørende programmet var inde i Allison og kollegernes hoveder, som hun siger. Det skulle nu formuleres, nedskrives, filmes, dokumenteres, forklares og standardiseres, både hvad angår udstyr, metode, manualer og undervisningsmaterialer, for at sikre at NVT-programmet altid er det samme alle steder, og at alle kan bruge det uanset hvor i verden de befinder sig. Den proces to tre år.
”Men det er også fordi, der er ved at ske en ændring,” mener Allison. ”Man vil måle om folk bliver bedre. Før i tiden trænede vi bare folk, og så gik de glade hjem. Nu siger folk ”Hvordan ved vi at det hjælper noget? Hvordan kan vi måle det?” Men at prøve at lave videnskabelige beviser, for at et rehabiliteringsforløb virker, er noget nær umuligt! Vi har i to år forsøgt at få samlet en testgruppe i Adelaide, men det ikke så nemt at få samlet en stor nok gruppe med nøjagtig den samme hjerneskade. Det skal nok lykkes, det tager bare tid.”

 

Centre i Skotland og USA

Første NVT-hold uden for Australien blev undervist i Skotland. Også her blev NVT en succes, og der findes nu to centre – et i Edinburg og et i Glasgow.
Herefter blev et rehabiliteringscenter for blinde i USA interesseret. Her var mange soldater, der kom hjem fra Irak og Afghanistan med syns- og hjerneskade efter at være blevet udsat for sprængninger. Til at begynde med var man på centret ikke sikre på, hvor mange man kunne hjælpe med NVT-træningsprogrammet. ”Men det var mange, fordi NVT både er synsrehabilitering og hjerneskaderehabilitering på en gang. Så nu er der også to centre i USA, der kører NVT,” forklarer Allison.

 

Første ikke-engelske kursister
I juni rejste hun så fra Adelaide og om på den anden side af jorden til Hellerup i Danmark for at undervise fem af Instituttets synsprofessionelle i NVT i et høj-intensivt kursusforløb af to ugers varighed. ”En uge med undervisning i teorien og at lære den tilhørende software at kende. Den næste uge blev de smidt ud på det dybe og skulle lære at arbejde med ”rigtige” mennesker med hjerneskade,” fortæller Allison med et smil og udtrykker sin varmeste tak til de fem frivillige med hjerneskade, der stillede op som prøvekaniner på kurset og villigt delte deres erfaringer med IBOS’ kursister.

Det er det første kursus hun har holdt, hvor kursisterne ikke har engelsk som modersmål, men det gik rigtig godt, selvom der selvfølgelig indimellem opstår sjove misforståelser undervejs. ”Det gør det selvfølgelig sværere og stiller større krav til kursisterne, at det foregår på engelsk. Men de klarede det virkelig godt, og jeg var overrasket over, så let det gik,” siger Allison, der mener at de fem IBOS ansatte har arbejdet hårdt og koncentreret og nu har de evner der skal til for at arbejde godt med NVT i fremtiden.”

 

Læs mere om NVT på www.nvtsystems.com.au (på engelsk)


 

Synscenter Refsnæs

På Synscenter Refsnæs er vi i gang med nødvendige kapacitets tilpasninger og derfor har vi samtidig øget fokus på kvalitetssikring og faglig udvikling. Vi vægter fortsat det nordiske og internationale samarbejde og vil dele viden og udfordringer i vores netværk, på konferencer og samlinger. Synprofilen er et værktøj vi meget gerne vil undersøge nærmere og vi glæder os til fagdage på Ekeskolan om dette emne. Vi har også taget hul på omfattende renoveringer af vores hovedbygning, der nu fremstår som nyistandsat og med en tiltrængt klimaskærm. Bygningen er den ældste og huser administration og materialefremstilling.

Vores svømmehal blev indviet 28 februar 2011 efter en total renovering, sponsoreret af Veluxfondene. Her har fokus været på blinde/svagsynede og tilgængelighed. Børnene glæder sig til at tage den i brug og nordiske kolleger er også velkomne til en svømmetur, når I kommer på Refsnæs.

 

Projekter:

EU - Comenius projektet MDVI Sound and Picture holdt sin 3 workshop på Refsnæs i november/december med 35 deltagere. Vi havde 3 gode og lange dage og er klar til sidste workshop i Riga i Maj. Herefter skal resultatet af projektet (Instruktiv DVD med MDVI lyd/billede værktøj) være færdigt. Synscenter Refsnæs deltager sammen med D. Lunenborg fra Bartimeus i Holland med HearSee.dk

 

RoboBraille: Gennem de seneste 12 måneder har vi tilføjet en række væsentlige funktioner til RoboBraille, herunder en ny interaktiv webgrænseflade, som letter brugen af RoboBraille betydelig. Webformularen findes på http://www.robobraille.org/saxs/robobraille/saxs-step1.aspx. Desuden har vi tilføjet en række nye sprog til RoboBraille. Disse omfatter tysk (punktskrift og tale), polsk (punktskrift og tale), spansk (tale), norsk (punktskrift), islandsk (punktskrift) og slovensk (tale). Endelig har vi gjort det muligt at formatere og udskrive punktskrift, ligesom vi har implementeret support for PEF – portable embosser format – der er udviklet af TPB. I øjeblikket implementerer RoboBraille-teamet spansk, fransk og amerikansk-engelsk punktskrift i tjenesten. Yderligere aktiviteter i 2011 omfatter understøttelse af arabisk punktskrift og tale, Daisy-matematik, udvikling af en biblioteksløsning, leverance af lydfiler til mobiltelefoner og konvertering til en række populære ebogs-formater som ePub og Mobi; sidstnævnte er det format, som anvendes på Amazon Kindle. Yderligere information: kontakt Lars Ballieu på mailto:lbc@sensus.dk

 

Fagdage: Synscenter Refsnæs vil i efteråret invitere til NOVIR - fagdage omkring Spielmeyer Vogt/Batten Disease. Nærmere program og dagsorden fremsendes inden sommerferien.

 

Vi havde i januar besøg af Christine Roman, der forelæste om CVI; vi vil gerne undersøge muligheden for at samarbejde nordisk for at få denne nye viden/metode inkluderet i vores arbejde med børn/unge med CVI. Yderligere oplysninger om projekter eller internationalt samarbejde, kontakt Tanja Stevns, leder af stab for udvikling, projekter og internationalt samarbejde. mailto:tstv@regionsjaelland.dk

 

Nyt fra Finland

 

Arla, Centralparkens yrkesinstitut/Keskuspuiston ammattiopisto(KPAO):

 

Här på Arla har vi nu varit en del av Centralparkens yrkesinstitut i två års tid och anpassat oss småningom till varandra inom den nya stora skolan. Följderna av de åtstramade statsbidragen till specialyrkesutbildning kommer att synas under det kommande året på Arla. Närmast gäller förändringen ett större utnyttjande av utrymmena på Arla. Under sommaren flyttar ett tiotal nya studerandegrupper med personal in i skolans utrymmen. Yrkesinstitutet strävar till att göra inbesparingar genom att stänga små lokala enheter i huvudstadsregionen och koncentrera verksamheten till de tre större enheterna, varav Arla är en. Naturligtvis ställer också denna förändring krav på nyanpassning, sparsamhet och ett effektivt utnyttjande av utrymmena. Förutom nödvändiga inbesparingar kan förändringen säkert föra med sig nya möjligheter till samarbete bl.a. med personal som har erfarenhet av att stöda studerande med vitt skilda inlärningssvårigheter och funktionshinder.

 

Vi som jobbar med undervisning av synskadade studerande skall fortsätta med vårt arbete, både med studerandegrupper inom skolan och genom att samarbeta med synskadeorganisationer och genom att erbjuda specialisttjänster inom speciellt yrkesutbildningen. Vår personal har under året bl.a. föreläst om hur man kan beakta synskadade studerandes behov inom yrkes- och vuxenutbildning och i samarbete med de dövblindas organisation har vi ordnat en punktskriftskurs.

Trots det åtstramande ekonomiska läget strävar vi till att fortbilda oss och utveckla vårt kunnande genom att upprätthålla kontakter och nätverk både nationellt och internationellt, samt i mån av möjlighet delta i seminarier och utbildning. KPAO/Arla deltar i år bl.a. i det europeiska Enviter-nätverkets Xpress Your Vision-projektet.

 

Under våren 2011 startar också ett gemensamt projekt med yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. Inom projektet skall yrkeshögskolans ergoterapilärare och -studerande samarbeta med Arlas personal och synskadade studerande för att utveckla tjänster och hjälpmedel som kan stöda unga synskadades möjligheter till självständigt boende. Projektet är en del av yrkeshögskolans Bo Bra – projekt.

 

Under året har vi också aktivt deltagit i den av Utbildningsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen som skall formulera grunderna för studieplanen till den nya specialyrkesexamen ”Handledare i synskadefärdigheter” (Näkövammaistaitojen ohjaaja). Planeringsarbetet har framskridit så att grunderna för examen nu skall genomgå granskning av en stor mängd instanser för att sedan godkännas efter eventuella förändringar. Följande steg, då de nationella grunderna för utbildningen godkänts, är att intresserade skolor planerar en förberedande utbildning. Yrkesexamen eller delar av den (flera alternativa moduler) kan också avläggas genom yrkesprov, utan förberedande utbildning, om man uppnått de förutsatta kunskaperna och färdigheterna på annat sätt.

 

 

Jyväskylä skola för synskadade!

Rektor Raija Väisänen

 

Det här läsåret har gått snabbt och mycket nytt har hänt. Under de senaste två åren har vi haft flera byggprojekt på gång på skolans tomt. Sju nya radhus har byggts, så kallade baracker, för både elevhem och undervisningsutrymmen. I två av dem fungerar skolan, i tre finns elevhem och i de två övriga finns utrymmen för habilitering och kontor. De äldre eleverna, som går klass 10, har sitt elevhem i ett våningshus ett par kilometer från skolan. Eleverna har varit mycket nöjda över möjligheten att få öva att bo självständigt i en ”riktig” lägenhet.

 

Just nu håller vi på att tömma utrymmena i den gamla skolan på alla saker. Det gamla elevhemmet skall rivas, och efter det blir det skolbyggnadens tur. Rivningsarbetena börjar antagligen nästa år. För tillfället planerar vi tillsammans med en arkitekt en gemensam byggnad för både Jyväskylä skola för synskadade och den andra statliga specialskolan i Jyväskylä, Haukkaranta. Vi väntar med iver på byggstarten!

Det är nämligen så att våra båda skolor skall sammanslås år 2013. Haukkaranta skola har elever med hörselnedsättning och språkstörningar och fungerar på samma sätt som vår skola som ett resurscenter med handledningstjänster. Under vårterminens gång har personalen på de båda skolorna möjlighet att lära känna varandra och varandras arbetsuppgifter. Målsättningen är att bilda ett nytt statligt resurscenter, som också har en flerforms specialskola. 

 

Det här läsåret har skolan 39 elever med synnedsättning, de yngsta går på åk 2, de äldsta går på åk 10. En del av eleverna bor på skolans elevhem och de övriga bor hemma och kommer till skolan varje dag.

 

Våra stödtjänster fortsätter som förr. Vi har haft 210 elever på stödperioder det senaste året och 258 elever har fåt ett handledningsbesök i sin egen skola. Vi har haft kontakt med ett stort antal lärare och skolgångsbiträden som har fått fortbildning. De här stödtjänsterna fungerar bra och når ut till elever med synnedsättning i hela Finland. Men nya former av stödtjänster kommer att formas i och med att det nya resurscentret bildas.

 

16 – 17 maj 2011 arrangerar vi ett samnordiskt seminarium om ”Estetiska ämnen”. Välkomna från alla nordiska skolor och resurscenter till ett intressant seminarium!

 

I Jyväskylä skola för synskadade fungerar under vårterminen 2011 fyra olika grupper med mångprofessionell habilitering.

 

Den multisensoriska gruppen

För att öka elevernas kroppsmedvetenhet erbjuds eleverna en chans att pröva på och få erfarenhet av olika sinnes- och rörelseupplevelser och också avslappning. Gruppens målsättning är att hitta en trevlig aktivitetsmiljö för varje enskild deltagare och man visar tilltro till deras rätt att göra sina egna val. En specialklasslärare och en fysioterapeut ansvarar för planering och fungerar som ledare av gruppen. Medverkar gör också en handledare i förflyttningsteknik, skolgångsbiträden och en talterapeut.

I gruppen prioriteras funktionalitet och den växelverkan som uppstår ur den naturliga kommunikationen. För elever med flerfunktionsnedsättningar planerar man verksamheten så att de får en chans att fatta egna val. På så sätt kan eleverna aktivt använda sitt eget sätt att kommunicera, via tecken, tal, bild eller föremål. Verksamheten har en tydlig struktur med element som eleverna känner igen från förr, till exempel sånger, lekar och olika benämningar. Genom upprepningar kan eleverna tillgodogöra sig nya tecken eller ord också i gruppen.

Gruppens målsättning är att motivera, väcka och förstärka deltagarnas egen aktivitet. Meningen är att gruppmedlemmarna deltar aktivt i verksamheten och därigenom föds nya idéer som blir till nya aktiviteter; till exempel: vad kan jag hitta på med en stor terapiboll???

Många av eleverna med flerfunktiosnedsättning har över- eller underkänslighet för sinnesintryck. I den multisensoriska gruppens övningar ligger tyngdpunkten på känsel- och rörelsesinnet och andra övningar som förstärker elevernas kroppsmedvetenhet.  En röd tråd i gruppens verksamhet är att eleven skall uppfatta sig själv som en helhet. Då kan han eller hon också bättre acceptera att vara nära andra elever.

Elever med flerfunktionsnedsättning jobbar ofta tillsammans med en vuxen. En annan av målsättningarna i den multisensoriska gruppen är att eleverna lär sig att jobba tillsammans med andra elever, att vara en del i en elevgrupp. I gruppen råder en uppmuntrande och glad stämning som hjälper eleverna att försöka pröva på olika nya saker.

 

Tians flickor

Tians flickor är en grupp för unga flickor med synnedsättning. Flickorna studerar vid Jyväskylä skola för synskadade årskurs 10, ett påbyggnadsår, och planerar fortsatta studier antingen i gymnasiet eller i en specialyrkesskola. Alla sex flickorna är blinda eller har en grav synnedsättning sedan födseln. En psykolog och en fysioterapeut fungerar tillsammans som ledare av gruppen. Syftet med gruppen är att förstärka de ungas självkännedom och kroppsuppfattning. Med inspiration från dans- och rörelseterapi utvidgas flickornas rörelseuttryck och de hittar nya sätt till kommunikation och växelverkan.

 

Motorikgruppen

Motorikgruppen träffas en gång per vecka och som ledare av gruppen fungerar en specialklasslärare och en fysioterapeut. Fyra elever är med i gruppen, av dem har tre hemiplegi. Motoriska färdigheter tränas, likaså kroppskännedom genom att pröva på och få erfarenhet av olika rörelser. Till först börjar man med en allmän orientering; om tid och plats och vem som är med. Sedan väcks kroppen till medvetenhet om mig själv, vem är jag, hurudan kropp har jag, och hur rör jag på mej. Tillsammans efter avslutade övningar får eleven också individuell träning i balans, bålkontroll och andra kroppssymmetriska övningar.

 

KEHO-gruppen

En gång i veckan träffas KEHO-gruppen med sina gruppledare; en specialklasslärare och en fysioterapeut. Man börjar med uppvärmning, fortsätter med funktionella matematiska övningar för kroppsuppfattning och avslutar med en stunds avslappning. Under uppvärmningen fokuseras de olika kroppsdelarna, kroppens olika sidor och muskler i nacke och skuldror får en lätt uppvärmning. Programmet fortsätter med övningar i balans och koordination. I övningar för den funktionella matematiken mäts till exempel hur långa är elevernas armar eller fingrar, eller vem som har den längsta foten och man jämför klasskamraternas olika mått. Att öva på att använda måttband hör också hit. Timmen avslutas alltid med en stunds avslappning med fantasins hjälp.
Gruppens målsättning är att utveckla elevernas kroppsuppfattning och kroppskontroll genom att erbjuda många olika sorters rörelseerfarenheter.
Det är också viktigt att eleven får öva på sin koncentration i gruppsituationer och utveckla sina sociala färdigheter. 

 

ADB- och PRAO-period/ praktisk orientering i arbetslivet;
Handledare Helena Palmari

 

En period med möjlighet att bekanta sig med arbetslivet

 

I februari 2011, under stödperioden för åk 6; för elever med grava synnedsättningar/blinda, kunde vår skolas åttonde klassist, en blind elev, samtidigt göra sin PRAO från sina ADB-lektioner . Hans uppgift var att assistera skolans ADB-handledare, och vid behov även träna enskilt med de yngre eleverna användningen av olika hjälpmedel.

Redan innan stödperioden hade börjat var Elias verkligt motiverad för sitt praktiska besök i arbetslivet. Han förberedde sig väl och tog reda på fakta om sina elevers färdigheter att använda sina egna datorer och andra hjälpmedel.

Här följer Elias egna tankar om sin PRAO-period:

 

En strålande stödperiod!

Jag fick chansen att jobba som assistent till ADB-handledaren vid Jyväskylä skolas stödperiod under en vecka. Jag måste säga: Jag hade gärna varit en vecka till!

Jag tränade med sjätteklassister på stödperiod hur de använder sin dator och punktskrifts display. Det var väldigt trevligt! Eleverna lyssnade noga och följde med i undervisningen. De var vänliga och sakliga i sitt sätt att bemöta mig. Jag kunde också hjälpa dem med några lösningar på tekniska problem. Till exempel då en elevs nätkort inte fungerade uppmanade jag honom att sända sin dator på service. Andra problem som dök upp var att någon elev hade begränsade användarrättigheter och vi hade inte tillgång till alla datorers program. Arbetsdagarna var helt lagom långa, från 8.30 -  14. Jag kunde gärna varit lite längre dagar. Jag är mycket nöjd över den adb-handledning jag fått och perioden motsvarade helt mina förväntningar.

Ett framtida yrkesval inom detta område verkar ganska möjligt. Kaffet var dessutom mycket gott under hela veckan. Elias, åk 9

 

 

 

Figurnoter i musikundervisningen

En av musikundervisningens viktigaste mål vid Skolan för synskadade i Jyväskylä är, att eleverna lär sig att fungera på ett ansvarsfullt sätt som medlem i en musicerande grupp. Det är också viktigt, att eleverna lär sig att förstå och använda noter. För många elever med synnedsättning och för elever i behov av särskilt stöd är den vanliga notskriften i punktskrift för svår att lära sig och använda. För de här eleverna är figurnoter en användbar lösning.

 

Figurnoterna har utvecklats av Kaarlo Uusitalo vid specialservicecentret för musik Resonaari i Helsingfors  www.resonaari.fi .

Vid Skolan för synskadade i Jyväskylä använder vi figurnoter vid sidan av vanliga noter.  De är användbara då man spelar piano och kan också användas när man studerar till exempel basgitarr Varje ton har sin egen färg och de olika oktaverna särskiljs från varandra genom fyra olika former. Från Resonaari kan man beställa böcker som innehåller populära sånger med figurnoter. Böckerna innehåller också figurnoter som klistermärken. Figurerna kan fästas på pianots klaviatur. Då är det mycket lättare för elever med inlärningssvårigheter att börja spela tillsammans i en grupp.

 

Vi har haft ett samarbete med Kaarlo Uusitalo från Resonaari. Förra året hade vi en workshop där Kaarlo Uusitalo presenterade för oss ”figurnotgitarr”, som är lättare att spela än en vanlig gitarr. Vi hade också en liten grupp med fyra elever som använder punktskrift, som prövade på taktila figurnoter. 

 

Vi improviserar mycket på musiktimmarna. Eleverna får lära sig att spela olika instrument när de improviserar tillsammans. På samma gång lär de sig att samarbeta. Efter att ha lärt sig hur instrumenten fungerar, kan eleverna börja öva att spela efter noter och också figurnoter. De kan göra egna latar och arrangemang och anteckna dem med figurnoterna.

 

Målboll för unga

I september var vi på målbollsläger vid Pajulahti idrottsinstitut i Nastola nära Lahtis. I gymnastiksalen är det tyst så att spelarna kan koncentrera sig på att höra bjällerbollens ljud. En boll med bjällra hör till, för målboll spelas utan synsinnet, de som har synrester använder helmörka målbollsglasögon. Det försvarande lagets spelare försöker lista ut om anfallarna kommer att använda höger eller vänster sida av planen för att göra mål. Allt emellanåt hörs domarnas kommentarer ”play”, ”out” och ”blocked out”. Lagets tränare fungerar också som domare. I målboll är det tre spelare per lag och man försöker kasta målbollen över motståndarlagets mållinje. Det är en utmanande uppgift om motståndarlaget satsar på ett tätt försvar.

Den här gången i Pajulahti får det unga målbollslaget träna med dam- och herrlandslaget som också brukar delta i internationella tävlingar. Det blir en utmaning! Det unga laget siktar på att delta i Cannon Cup turneringen i Göteborg i november och i vårens Junior Games tävlingar i Finland.

Under de senaste fyra åren har man strävat till att skapa en trappa enligt vilken de unga kan avancera från nybörjare på hobbynivå till tävlingsidrottare, enligt sin egen förmåga. Till dags dato har ungefär 30 ungdomar deltagit, varav flera har funnit att målboll är den rätta idrotten för dem. Några av ungdomarna har till och med fått träna med landslaget.

Ungdomarna berättar att tack vare målbollen har de fått nya kamrater, många olika spelerfarenheter och också bra tips av både tränare och mer erfarna spelare. Något av det viktigaste har dessutom varit att lära sig kontroll och behärskning av den egna kroppen. De har fått lära sig mångsidiga rörelsemönster som de kan ha nytta av också i andra grenar. En av de unga berättar: ”Innan jag började med målboll var jag oftast i konditionssalen eller ut och joggade under de gymnastiklektioner som klassen hade bollspel. Men det som jag lärt mig i målbollen kan jag ha nytta av i andra bollsporter, jag har bland annat varit med och spelat fotboll.” 

Lagsporter som liknar målboll ger unga en möjlighet att lyckas. Om man fått uppleva hur det är att lyckas klarar man också av att möta misslyckanden ibland. Så att delta i Junior Games tävlingarna i Finland  har varit för många en oförglömlig erfarenhet. ”JG var en toppenerfarenhet, det var helt otroligt! Jag var så nervös men ändå var det en skön känsla. En otrolig erfarenhet!”

Heikki Juvonen

 

Nyt fra Norge

Tambartun

Prosjekter og utviklingsrapporter

 

1.      Forskningsrelaterte prosjekter og FOU

 

Svaksynte og mobilitet. Kontaktperson: Per Fosse

 

Lystilrettelegging for mennesker med albinisme, RP og aniridi.

Kontaktperson: Per Fosse

 

Kroppsøving ”Bevegelse med glede”. Kontaktperson: Eli Krokstad

 

Matematikk og elever som bruker punktskrift (PhD) Kontaktperson: Oliv G. Klingenberg

 

Nytt leseverk, begynneropplæring med punktiskrift. Samarbeid med Huseby. Prosjektleder Tore Pukstad

 

Fagbok om NCL og læring. Kontaktperson: Bengt Elmerskog.

 

Fagbok om mobilitet/førlighetsopplæring. Kontaktperson: Magnar Storliløkken.

 

Pilot prosjekt: ”Kan ABC inneholde ATC”? (ATC står for Active Tactile Control som gir mulighet for å registrere hvordan fingrene leser bokstaver og ord på linja). Bruk av IKT i begynneropplæringen med punktskrift.

Kontaktperson: Oddvar Øyan.

 

 

2.      Rapporter skrevet i forbindelse med prosjekter

 

"Tidlig oppdagelse av autisme og autismelignende vansker hos små barn som er blinde (0 – 4 år)." Rapport fra et fagutviklingsprosjekt. Samarbeid mellom Tambartun og Huseby. Kontaktperson: Annbjørg Bjørlo

 

Læringsplattformen It’s Learning. Tilgjengelighet for leselistbrukere som benytter JAWS.

Det finnes også en publikasjon for Læringsplattformen Fronter.

Kontaktperson for begge publikasjoner:  Oddvar Øyan

http://www.statped.no/moduler/templates/Module_Article.aspx?id=69114&epslanguage=NO

 

”Hverdagsliv, kunnskap og syn”. Sluttrapport til Helse og rehab. I samarbeid med foreldreforeningen Assistanse. (ADL) Kontaktperson: Magnar Storliløkken

 

”Sarepta” manual. Kontaktperson: Med Beghdadi

 

Publisering av ny litteratur

 

”Idrettsskole for alle”. En film om tilrettelegging i idrettsskole, skole og andre fritidsaktiviteter. Kontaktperson: Eli Krokstad.

 

Storliløkken, M., Elmerskog, B., Martinsen, H., & Tellevik, J.M. (2010). Hverdagslivets aktiviteter i et førlighetsperspektiv.

Se omtale av boken: http://www.statped.no/moduler/templates/Module_Article.aspx?id=64832&epslanguage=NO

 

Fosse, P. (2010) Syns og lyslaboratoriet ved Tambartun. Tidsskriftet Lys.

 

Blomsø, A. & Corneliussen, B. (2010). Livslang læring. I Spesialpedagogikk (07).  (Artikkel om NCL)

 

Augestad, L. B., Klingenberg, O., & Fosse, P. (2011). Braille use among Norwegian children from 1976 to 2007; trends in the underlying causes. Acta Ophthalmologica.

 

 

Etter og videreutdanning (Nettbaserte kurs med eksamen fra NTNU)

Se info på http://www.videre.ntnu.no

 

Mobilitet i et førlighetsperspektiv. Nytt kurs startet 24. januar. http://videre.ntnu.no/shop/courses/displayitem.do?dn=uid%3Dnv12293%2Cou%3Dntnuvproducts%2Cdc%3Dntnu%2Cdc%3Dorg

 

 

SVERIGE

 

Kommande aktiviteter våren 2011

Det möte med rektorerna för de nordiska specialskolorna, planerad till 13-14 april i Örebro, har ställts in.

RC SYN, Stockholm, tar i början av maj emot ett studiebesök från Syncentralen i Slagelse, Danmark.

Den kursverksamhet som tidigare presenterats i kurskatalog och på www.spsm.se kommer att genomföras enligt planerna.

En statlig utredning om en flexiblare specialskola arbetar, men har ännu inte lämnat något betänkande.

 

Personalnytt

Gunnar Stengard har avgått som biträdande rektor för Ekeskolan och blivit rektor i sin hemort Lindesberg. Till vikarierande biträdande rektor har Per Källman (per.kallman@spsm.se) utsetts. Per har tidigare arbetat som pedagog vid Ekeskolan.

Annika Söderström har anställts vid Ekeskolan och kommer på sikt att överta Göran Cedermarks arbetsuppgifter den dag han går i pension. Annika kommer närmast från Syncentralen i Falun. Innan dess arbetade hon vid RC SYN i Stockholm.

 

Organisatoriskt

Strävandet efter att skapa en nära samverkan mellan de fyra nationella resurscentren (syn, hörsel med ytterligare funktionshinder, dövblind samt tal- och språkstörning fortsätter. Efter en period av anställningsstopp beräknar ledningen med en ökad nyrekrytering av medarbetare fr.o.m. 2013.

 

Nytt projekt

I januari 2011 startade SPSM ett kunskaps- och utvecklingsprojekt med inriktning på delaktighet för elever med funktionsnedsättning. Projektet leds av Kristina Szönyi med Tove Dunkers från RC syn (Stockholm) som delprojektledare.

Projektets syfte är att utveckla en modell kring delaktighet som är tillämpbar vid insatser för att stödja barns och ungdomars delaktighet i skolan.

Projektet beräknas pågå under 2,5 år. Under år 1 kommer man att kartlägga delaktighetsbarriärer och vad som främjar delaktighet i elevernas miljö. Insamling av data kring elevers upplevelser och erfarenheter, liksom observationer av delaktighet och exkludering i olika situationer i skolmiljön genomförs. Ca 12 elever med synskada samt ca 12 elever med andra funktionsnedsättningar kommer att intervjuas. Intervjuerna kommer att kompletteras med ett antal observationer i elevernas skolmiljö.

 

Samverkan kring barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar

Höstterminen 2011 startar vid Örebro en utbildning för personer som arbetar med barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar. Utbildningen inriktas på systematiskt utvecklingsarbete och upplägget ger deltagarna möjlighet att kombinera kompetenshöjande studier med praktiskt arbete i vardagen.

 

Idén bakom upplägget i kursen är att ta till vara brukarperspektivet och värna om barns och ungdomars rättigheter att få delta, vara aktiva och utvecklas på sina egna villkor. Det innebär bland annat att de får möjlighet att delta i vardagens och samhällets utbud. Möjligheterna till delaktighet och självständiga beslut påverkas av hur det tvärprofessionella nätverket runt ett barn eller en ungdom är sammansatt och överensstämmer med barnens och ungdomarnas faktiska behov.

 

Kursen bygger på erfarenheter från ett flerårigt samverkansprojekt mellan Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), Synskadades riksförbund (SRF), Örebro universitet och SPSM med ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden. Projektet som gick under namnet Rullstolsmobility” gav nya insikter om betydelsen av sambanden mellan ett systematiskt arbetssätt och utvecklande av samverkanskompetens och hur det påverkar barnets aktiva deltagande och självbestämmande.

 

Studierna sker i projektform och inkluderar tre seminarier med föreläsningar, litteratur och projektarbete. Projektarbetet skall vara relevant för den egna arbetssituationen och med en brukare i fokus. Kursen omfattar både lokal och distanshandledning. Det är positivt om flera personer från ett och samma nätverk deltar i kursen, eftersom ett sådant samarbete stärker samverkanskompetensen.

 

Ett av kursens viktigaste budskap är att tillvarata nätverkets kompetens och bidra till att

skapa nya förutsättningar som säkrar barnets eller ungdomens aktiva deltagande i meningsfulla sammanhang och livssituationer.

 

Kursen är på 15 högskolepoäng.

 

OPTIC

OPTIC-projektet (OPTimising the Inclusive Classroom) har identifierat och sammanställt exempel för goda och beprövade anpassningar i klassrumsmiljöer som inte bara gynnar elever med synnedsättning utan alla elever. Projektet pågick mellan 2008 och 2010. Åtta europeiska länder har ingått i detta Comenius projekt, den del av Programmet för livslångt lärande som riktar sig mot skolområdet. Materialet som OPTIC-teamet producerat riktar sig till alla som är delaktiga i olika utbildningar av personer med synnedsättning

Målgruppen innefattar:

1. Elever med synnedsättning
2. Föräldrar och anhöriga till elever med synnedsättning
3. Klasslärare, specialpedagoger
4. Rektorer i stat, kommun och landsting
5. Utbildningsförvaltningar, arkitekter och inredare av skolmiljöer

Vid projektstarten var deltagarna i projektet överens om att anpassningar för elever med synnedsättning gynnar alla elever i en klass.

Det omfattande resultatet – en bok, CD och webbsida – innehåller många praktiska exempel, en sammanfattning av en enkätundersökning bland elever med synnedsättning, litteraturöversikt, länkar, referenser och slutsatser.

I det svenska OPTIC-teamet ingår bl.a. Judith Cederhag (RCsyn), Maria Jonsson (Ekeskolan) och Catarina Reinestam Nelander (Ekeskolan), alla från Örebro.

Det är vår förhoppning att det här materialet skall vara till nytta och glädje för många. Särskilt tack till eleverna Wesam och Glenn som har medverkat i arbetet kring OPTIC-projektet. Projektet kommer att presenteras i sin helhet på Föreningen för synrehabiliterings (FFS) konferens ”Mångfald inom Synrehabiliteringen” i Gävle 23-24 mars 2011.

 

Besök

Den 1 december höll Oliv Klingenberg en synnerligen uppskattad förläsning om taktil och haptisk perception för personalen vid RC syn i Stockholm.

 

Den 15-16 september hölls det årliga NOVIR-mötet i Örebro med Ekeskolan och RC syn Örebro som värdar. Minnesanteckningar har därefter distribuerats.

 



 


 

[1] Nordic Visual Impairment Research